För några ynka kronor kan man få sig en rakning i Indien. Det känns lite läskigt att blotta strupen till någon okänd som plockar fram ett sylvasst rakblad och börjar raka en.
Det är dock en liten kul grej och även David och Daniel passade på att bli rakande då de var här på besök, vet dock inte om jag tycker att resultatet blir så bra som man skulle vilja. Det blir slätt men iallafall min hud blir lite mer irriterad än vanligt och så missade de på några ställen. Kanske borde krävt rabatt på några ören eller nått?
Parallellt med försäljningen har jag börjat med förtagsbildningen här nere. Det första steget är att man måste ansöka om att kunna bli direktör. Det som tog mest tid med detta var att ”bevisa” vad min pappa heter. För det krävdes en påskriven utskrift på engelska från Skatteverket. Mina föräldrar skickade dessa orginalpapper som till sammans med massa kopior på mitt pass, visum och Residencial Permit fick ta emot ca 130 stämplar och 40 frimärken av en indisk notarie publicus.
Men med det avklarat gick det fort att så sin ansökan godkänt och min DIN (Director Identification Number) aktiverad. Så nu ligger vägen till direktörstiteln i Indien öppen
I detta varma land så blir det självklart en hel del snack och skryt om hur bra vi svenskar är på att klara av kylan. Jag säger att vi gör allt i minusgrader; badar i isvak, sover i ishotel mm, men inte trodde jag att jag skulle kunna säga att vi svenskar också föder barn på snön i minus 10 grader!!! Men det gör vi visst.
Stort grattis till min ex kollega Åsa och hennes Fredrik som har fått sig en liten Anna på parkeringen utanför BB. Till artikeln!
Det var skitkul att få besök av några av mina absolut bästa kompisar; David och Daniel. De är i Indien för en 10 dagars semester, främst i södra Indien men jag mötte upp med dem i Mumbai innan de drog söderut. Vad vi gjorde? Mest bara hängde och pratade men vi hann också med att få varsin rakning av en barberare (David sparade först mustashen och såg riktigt läskig ut), drack öl på Leopolds, gick på lite stekiga restauranger och barer och åkte mycket taxi.
Något som man märker direkt i Indien är alla djur som strövar omkring mitt inne i stan. Det är svårt att vänja sig vid att då man står med motorcykeln och väntar på rödljus vid en korsning dyker en tuggande kamel upp i ögonvrån. Kamelen är dock inte lika startsnabb som min Royal Enfield Thunderbird Förutom kamler och självklart de heliga kossorna så strövar också getter, hästar, vattenbufflar, katter och hundar runt på gatorna och gör trafiken mer intressant. Var också på en rundtur i gamla stan där det kryllade av ekorrar, de var söta.
På väg från driving ranchen igår mötte jag 7 vattenbufflar som vägrade flytta på sig när jag tutade. Jag var tvunugen att stanna men ändå gick en buffel rakt in i en av backspeglarna. Spegeln höll men han fick kanske lite ont i huvudet :/
Häromdagen var det pokerkväll i Ahmedabad. Efter att ha jobbat ett bra tag som konsult för ett spelbolag tänkte jag att något borde jag ha lärt mig. Runt bordet var det en fransyska, en fransman, en dansk, en polack, en indier och jag. Det började mycket bra och efter att ha vunnit två snabba var jag uppe i ledning. Men, som varje gång jag spelar poker så tappar jag tålamodet efter nån timme och börjar chansa. Och efter att ha gått all in med inte allt för bra kort så var det slutspelat för mig.
Efter det fick jag fick sitta och välja låtar från Youtube med fransyskan (som skippade pokern) istället. Det blev några låtar med Veronica Maggio och Lykke Li för att bjuda på lite svenska toner.
Igår gjorde jag ett studiebeök på SKFs nya fabrik utanför Ahmedabad. Jag har kommit i kontakt med svenske Mikael som är utsänd från Sverige för att se över uppbyggnaden och produktionen. Mikael gav mig en heltimmes genomgång och visade alla maskiner och processer som behövs för att tillverka de förstklassiga kullager som SKF är så kända för. Som indutri intresserad icke ingenjör var det otroligt intressant att se vad krävs för tillverkningen men också vad det krävs för att anlägga en toppmodern tillverkningsfabrik storlek större på den indiska landsbygden.
Vägen dit kryddades med en liten krasch med motorcykeln. När jag skulle stanna så gjorde gruset och sanden på vägen att framhjulet halkade till och jag dratta i backen. Lite skrapsår på armen, ett böjt styre och en krossad backspegel blev resultatet. Så här i efterhand känns det bara bra, detta kommer att göra mig om möjligt ännu mer försiktig i trafiken.
…alla som bott utanför Sverige en längre tid vet vad det kan betyda att få en efterlängtad leverans av något man saknar. Det intressanta är att jag inte köper Marabouchoklad så ofta när jag är i Sverige, men så fort man är någon annanstans så blir man sugen på det.
Efter över två månader i Indien var det skönt att se lite välbekanta ansikten. Min barndomskompis Mattias Sander och hans tjej Carin är på besök i Mumbai. Jag springer på möten på dagarna men möter upp med dem på eftermiddagarna. Riktigt kul att bara få hänga lite normalt och turista lite. Mycket uppskattat var också Marabouchokladen och pepparkakorna!!!
I förrgår besökte vi Haji Ali (en fin moské som ligger på en liten ö ute i vattnet) och sedan blev det flera stekiga restauranger och barer.
Igår hade vi tänkt besöka det största tvätteriet som ligger i ett slum. Mitt jobb tog dock lite för lång tid så när vi kom dit hade de slutat tvätta. Men då vi stod utanför slummet kom en tjej fram och bjöd hem oss till sitt hem i slummet, så efter några minuters kryssande i smala gränder satt vi och drack kaffe med hennes bror och mamma i deras hem. Utsikten från deras tak var imponerande; vi var mitt i slummet och på båda sidorna slog nya fina höghus upp i skyn.
Funderar på att försöka hjälpa killen i familjen att skapa lite business, typ alternativ turism där man får bo med dem i slummet för typ 50 kr per natt eller nått. Vad tror ni, skulle någon tycka att det skulle vara intressant?
I helgen fick jag följa med Shital och Anuj på en ”förfest” inför ett bröllop. Det är tradition att brudgummen arrangerar en dansfest i sin hemby några dagar innan själva bröllopet. Det var bara att slänga sin in i dansstegen och vad som gjorde det extra roligt var att alla vi grabbarna med jämna mellanrum smög ut och drack bärs i en gränd.
29 årig Södertäljeson som efter studier i Umeå, Handels i Stockholm och på IIMA (Indien) började karriären som konsult inom marknadskommunikation i Stockholm. Efter 3 roliga år i Stockholm tog äventyrslusten och viljan att pröva de egna vingarna över.
Flyttade i dec 2009 till Indien för att starta och driva ett företag inom marknadsundersökningar. Bodde först i Ahmedabad men har nu flyttat vidare till Delhi.
Är också väldigt nyfiken på hur man kan utnyttja entreprenörskap som en katalysator för ekonomisk utveckling hos de allra fattigaste i Indien. Om du har en ide så är du välkommen att skicka in den via kontaktformuläret.
Like
Parallellt med försäljningen har jag börjat med förtagsbildningen här nere. Det första steget är att man måste ansöka om att kunna bli direktör. Det som tog mest tid med detta var att ”bevisa” vad min pappa heter. För det krävdes en påskriven utskrift på engelska från Skatteverket. Mina föräldrar skickade dessa orginalpapper som till sammans med massa kopior på mitt pass, visum och Residencial Permit fick ta emot ca 130 stämplar och 40 frimärken av en indisk notarie publicus.
Tidigare kommentarer